En dag på stranden

Har en bekant som är på Malta just nu och jag har fått något rapport om hur han och hans dotter har det. Som tur är verkar de ha det bra och jag tycker det är riktigt jobbigt att sitta i Sverige och se på bilderna han snällt? sänder till mig.

Det känns inte kul alla att vara här i kalla Sverige även om jag har både semester och Kiviks marknad att se framemot. Ett arbetspass kvar sedan är det semester!

Men nu till min titel till detta inlägget – En dag på stranden.

Vad rekommenderar jag  att man tar med sig för en dag på stranden på Malta:

För det första rekommenderar jag inte att man tar en dag på stranden, det blir helt enkelt för mycket sol att vara på stranden i många timmar mitt i gassande sol. Leta gärna upp något ställe där du kan även söka dig till skuggan, att vara mitt i gassande sol kan ge en panikkänslor då kroppen skriker efter svalka. Ska man då gå från stranden och ställa sig och vänta på bussen i fortsatt sol…..ja då blir det lätt för mycket även för en solälskande person.

Solskyddskräm vet jag många alltid släpar med sig och kletar in sig i titt som tätt. Jag använder inte ofta solskyddskräm utan försöker bygga upp en bränna och vara försiktig i stället. Men visst har jag bränt mig och önskat att jag vore insmord och det händer att jag smörjer in mig för att kunna vistas ute då jag skiftar lite i rött.

Men att sola smart och att inte använda badkläder med olika skärning så man tror sig ha en bränna men har någon vit del som exponeras för första gången och blir ilsket röd är ett av de tips jag gärna delar med mig. Har lärt mig att tänka på det på det hårda sättet. Jag blev inte ens röd, lila beskriver nog färgen bättre jag fick:(

Ta med vatten, gott om vatten är ett annat tips. Samt vinäger att ta på om du har oturen att bli bränd av maneter, ofta bara delar av maneter som man knappt ser men känner av. Dutta på vinäger på området som gör ont och förhoppningsvis släpper smärtan snabbt. Det finns olika maneter och tips men vinäger är det jag fått till mig fungerar och som många malteser har med sig i strandpackningen.

Jag måste dessutom ha simglasögon med mig. Vissa har bättre ögon än jag och klarar allt salt som finns i Medelhavet men jag behöver då ha simglasögon eller cyklop på mig. Det är enkelt att packa ner något par och dumt att chansa. Dessutom finns det så mycket att se under ytan som man annars missar. Färgglada fiskar, stora stim, krabbor och så mycket mer<3

Något att sitta eller ligga på behövs också och se till så det skyler dig då du behöver byta om. Att visa lite mer av sin kropp än det man gör i badkläder är inte populärt. Dvs att bada naken eller topless är inte ok förutom på någon avskild strand där personer som känner sig mer bekväma med sin och andras kroppar samlas. Ok och ok….det är kotym men lagmässigt finns det inget stöd för att vara avklädd på allmänna stränder. Privata badplatser är en annan sak och där finns det ställen där det är ok (att vara topless).

Ha koll på båtleder så du inte simmar där det förekommer båttrafik, ofta är det avspärrat för båtar några meter från stranden och man kan simma tryggt innanför. Jag tycker ofta det är tråkigt att simma på sådana ställen, lite djur i bur känsla samt att det inte känns så fräscht. Men det är ett bättre alternativ än att ha båtarna alldeles tätt inpå.

Alltså sunt förnuft behövs också tas med på stranden, respektera även ev badvakters information och flaggor som visar upp om det kan vara farligt att bada. Undervattensströmmar och höga vågor kan ställa till det även för en van simmare.

Badskor kan behövas om man badar där det är klippor. Sjöborrar är ett gissel och kan förstöra mer än bara dagens bad. Knepen och råden för att bli av med deras taggar och jag vågar mig inte på att säga hur just du ska göra. Det finns även fiskar med giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden.

Vad jag brukar ha med mig?

Förutom badkläder, simglasögon, vatten, saronger och badskor brukar jag ha med mig tidning och penna till korsord. Någon plastpåse till blöta och sandiga/smutsiga badkläder och saronger samt någon extra till att samla upp skräp i. Ska ta med mig någon rulle med hundbajspåsar till skräpsamlande nästa gång! Jag har satt mig för att stranden ska vara renare efter att jag går än innan jag kom och det är enkelt att hålla den föresatsen. Tyvärr finns det ofta både det ena och andra på stränderna. Något att smaska på, gärna något salt och något läskande. Hårtofsar, olja att spruta på kroppen så den inte torkar ut helt och en klänning som jag lätt drar på mig eftersom jag gilla att ta ett sista dopp och gå iväg blöt och åtm lite avsvalkad. Dessutom småpengar om jag/när jag blir sugen på något extra gott. Finns ingen kiosk i närheten kommer det till vissa ställen mobila kiosker som säljer till exempel: glass, frukt och munkar.

Allt detta tar jag med mig i en väska som är bekväm att bära och inte skär in i axlarna. Ofta har jag en ryggsäck med mig, det är det jag tycker är smidigast.

Gissa om jag saknar Malta mindre nu…….

Nåja nu har vi köpt nytt kylskåp och mannen min letar efter plåtare så vi kämpar på för att komma vidare.

Alla steg tar oss närmare Malta även om de just i detta nu känns alldeles för små.

Men nu är semestern snart här och då ska det hända mer. Vi jobbar heltid både min man och jag och med hus, tre barn, hund och allt annat som ska ha sitt blir det inte väldigt mycket tid över till det där extra än hur gärna vi vill.

 

 

Hej igen

Hej

 

Länge sedan jag skrev och det ber jag om ursäkt för.

Det har varit en turbulent tid och jag har haft tankar och känslor som flugit hit och dit om nutid, dåtid och framtid.

Än är jag inte helt klar över vart det landar men det är åtminstone lugnare nu.

Vi var på Malta i tre underbara veckor i September och då jag kom tillbaka till Sverige sa jag upp mig från mitt jobb!

Så det har varit och är en omvälvande tid men det känns rätt, jag har inte ångrat mig en sekund utan är stolt över att jag har så mycket tilltro till mig själv och jävlar anamma. Men visst är det tufft, speciellt som jag inte hittat än vart jag ska landa. Har ett annat jobb men inget jag ska stanna kvar vid, utan ett jag tog så länge för att kunna komma loss och verkligen känna efter vad jag vill och kan göra.

Detta medförde att jag backade med allt runt omkring mig, blev en riktig ” stuesittare” och ville boa hemma i den trygga vrå som fanns kvar då livet utanför gungade rejält. Inte alls som vi planerat och tänkt oss men så blev min känsla.

Nu vet jag lite mer om vad jag vill göra rent yrkesmässigt och snart är jag i hamn där känns det som och då kom Malta tankarna igång igen och även lusten att delge dem till er:)

Det vi kände då vi var på Malta var att vi vill äga ett boende på ön men i nuläget inte flytta ner helt. Inte utan barnen eller då de lämnat oss och är mer självständiga än de är just nu. Vi saknade dem väldigt mycket<3

Men Malta finns i våra hjärtan och det känns så rätt att vara där. Mer på vissa ställen än andra, det kände jag extremt starkt och det fanns en del ställen jag blev rejält besviken på och andra jag uppskattade väldigt mycken. Ska försöka gå igenom mina intryck och ta dem här by/stad för by/stad samt andra funderingar och erfarenheter jag fått till mig den senaste tiden.

Så titta in – jag återkommer snart igen med massor av info, intryck och bilder.

Peters pool

 

2 år sedan och idag

Idag kom ett foto upp på Facebook med ett foto som minne för denna dagen för 2 år sedan. Foton var på min familj då vi är hemma hos mina föräldrar. Vi står ganska töntigt uppställda i deras blommande trädgård.

Det var ett foto som väckte minnen och tankar. Vi var hos mina föräldrar och hade en avskedsmiddag, någon dag senare skulle Kristian flyga till Malta och börja jobba där. Ni som inte läst om hur det gick får en snabb repris här:

Kristian skulle börja jobba på Måndagen, enkel flygbiljett var bokad och 2 v´s hotell likaså. Sedan skulle han bestämma vart vi i familjen skulle bo, jag och pågarna skulle komma efter då huset var sålt. Mäklare hade värderat huset, fotografen hade tagit bilder till annonsen och vi hade en plats bokad i nästa nummer. Men….onsdagen v innan fick han reda på att en chef med högre befattning än den som anställt honom hade gett jobbet till någon annan. Så luften gick ur honom och allt ställdes in.

Nu har vi alltså haft 2 år i Sverige som inte blev som vi tänkt oss, i början gick det an. Vi försökte oss på att göra livet här lite bättre, göra det där lilla extra. Vi renoverade hemma, satte kakel i hallen i medelhavsstil,målade, bytte golv och röjde här och där. Försökte rå om oss och våra nära och kära lite extra. Men det hjälpte inte. Malta fanns i våra hjärtan och vi började fundera och planera för nya tag.

Det som ställde till det och ställer till det är att barnen har blivit äldre och blivit ännu mer rotade här i Sverige. Att rycka upp dem är inget lätt val och inget vi kan göra då det gäller de två äldsta. De är nu 21 och 18 år och vår yngste är 14. Samtidigt blir vi äldre gubben min och jag och vi vill verkligen iväg så fort det ges möjlighet. För att ha möjlighet att få jobb, bygga upp kontaktnätet och rota oss på nytt.

Stegvis tar vi oss närmre Malta men det går definitivt inte så fort som jag hade önskat, mitt hjärta är redan där men vardagen är här och den går absolut an. Men lugnet, känslan av att vara på rätt plats i livet och att kroppen spritter av liv, ja det infinner sig sällan. Då vi var på Malta i fjol grät jag då vi landade och då vi reste, jag ville så gärna stanna kvar. Det är där jag hör hemma, helt enkelt och ändå så svårt.

Nåja just nu planerar Harald sin flytt för fullt, han tittar på olika alternativ till studentboende och kommer att ta sitt pick och pack under sommaren. Matilda vill inget hellre än att stå på egna ben och slippa ta hänsyn till oss, känner så väl igen mig i den åldern….Arve då? ja han vet inte vad han vill 14 är man stor och liten, upp och ner, vill göra allt men inte ha några krav. Det är inte lätt att veta vad som är rätt för honom i det långa loppet men jag känner inte att Malta måste vara ett sämre alternativ än Sverige. Där är många fördelar och en hel del nackdelar som jag ser det, han hade säkert sett på det annorlunda om han varit delaktig i flytt diskussionerna, vilket han inte är. Han var delaktig förra gången och det rörde till det för honom rejält, både med tankarna inför en flytt och sedan då det inte blev någon.

Vår planering med att få huset redo för en försäljning verkar hålla och det känns fortfarande rätt. Jag tar farväl av säsongens blommor då de blommat klart och memorerar för att kunna informera framtida köpare. Att ta med blommor och bärbuskar till (ev. mellansteget marklägenhet i Sverige) Malta blir bökigt men något ska jag försöka släpa med mig. Går det inte är plan B att ställa något i mina föräldrars trädgård,krusbär som smakar som de mormor och morfar hade <3  till exempel.

Så till hösten borde vi vara redo att ta steget, vi är på Malta 2 – 23 September om du vill träffas. Jag tar CV och betyg med mig ner samt ett glatt humör och många förhoppningar.

Livet här och nu bjuder på detta:

dav

Pärlhyacint, tulpaner, citronmeliss, smultron och någon blomma jag inte har en aning om vad den heter.

dav

Njutning, solstol och te och syren doft i näsan.

dav

Rabarberpaj och vaniljsås. Nygjord, ljummen och smaskig. Vill du ha receptet så säg till den är lättgjord dessutom:)

dav

Äppelträden blommar just nu, bor i äppelriket, Kivik.

dav

Det blir gott om blåbär, jag har jättebra blåbärställen i närheten.

 

Nästa resa bokad och klar

Hej på er

Det har varit en massa hemma som tagit kraft och jag har valt att lägga min tid och energi där.

Bloggen blir då lidande precis som så mycket annat kul men nu känns det som det går på rätt håll.

Dessutom är våren här och att känna solen stråla ljummet mot min kind och höra fåglarna kvittra gör att jag får mycket extra energi till allt vad livet har att erbjuda. Jag är redo att tackla det mesta!

Igår hade vi goda vänner över på mat och dryck, samma vänner som vi ska resa till Malta med. De heter Roger och Martina och har två barn, Simon och Elin som också ska följa med. Arve mitt yngsta barn och Simon går i samma klass och har följts åt genom livet. Nu då de börjat högstadiet har de kommit lite ifrån varandra, skaffat olika vänner och har delvis olika intressen. Men de kan säkert ha en kul v på Malta ihop.

Vi har tidigare kommit fram till att vi vill bo i Marsaxlokk under vår gemensamma v på Malta. Efter det åker våra vänner samt Arve tillbaka till Sverige och Kristian och jag stannar kvar. Efter att ha checkat ut från Marsaxlokk checkar vi in i Bahar-Ic-Caghaq och efter en v där blir det Kalkaka  istället den sista v.

Att välja vart vi skulle bo på tu man hand var betydlig svårare än att komma överens allihop. Vi hade så många ställen vi är nyfikna på och som vi vill uppleva närmre. Men jag är nöjd med våra beslut även om det finns några ställen kvar jag verkligen också uppleva. Det får bli dagsutflykter dit istället!

Vi resonerade som så att vi ville bo i områden där vi tänker att det hade varit ganska smidigt att bo då vi väl är på plats som familj för att stanna. Att bo ännu mer i smeten hade givetvis varit ännu mer praktisk men jag vill verkligen bo genuint samtidigt. Så nu provar vi denna varianten, förra gången prioriterade vi förbindelser och valde ett – med facit i hand – väldigt turistvänligt och anpassat område.

Då vi förra gången planerade att flytta till Malta lärde jag känna en kvinna som hade samma planer. Vi diskuterade och delgav varandra tips och farhågor. De kom iväg och är fortfarande kvar och bor i Bahar-Ic-Caghaq så jag hoppas vi har tid att ses denna gången. I fjol var de förkylda lagom till vi var på Malta och det blev inte av att vi träffades. Men nu kommer vi att vara ett stenkast bort så det borde vara enkelt att bara ses och ta en fika ihop.

Jag ska sätta mig och läsa in mig lite mer på vad närområdena kan erbjuda då vi är på tumanhand, det ska bli mysigt och väldigt ovanligt att ha tid bara för oss. Vi får fira vår 20-åriga bröllopsdag där<3, någon månad försent. Här är en bild från -93, vi har hållit ihop hela tiden sedan påsken det året. Dessutom hade vi ett förhållande under nästan hela -91 också. Så vi har känt varandra i många år! Ciggen i handen får nu ursäkta, jag rökte tyvärr i något år innan jag blev klokare.

Längtan

Som jag längtar till Malta!

Började min dag med att skrapa rutorna innan jag kunde köra hem från jobbet, det är ingen bra början.

Att det är ett halvt år kvar innan jag ska till Malta känns alldeles för långt. Har sem dagar kvar om jag behöver resa ner om för en intervju så kanske kanske jag kan komma dit tidigare. Emellanåt dyker det upp tjänster som känns väldigt intressanta så jag hoppas verkligen det förblir så då hösten närmar sig. Det känns lite som ketchupeffekten – allt kommer på samma gång.

Mariella och Brian kommer inte att resa till Sverige i år tyvärr, de har planerat att någon gång resa hit. De vill förutom att träffa oss ta sig norrut och uppleva de Norska fjordarna. Men nu tar döttrarna nog de mesta resurserna. Båda två uppträder mycket, Gabrielle genom att sjunga och Yasmine både sjunger och är med i en dansgrupp, Cutie Cute Dancers.

Pratade med Mariella dagen efter att vi bokat biljetterna till Malta och det verkar som de inte ska iväg på någon resa då vi är där. Förra året var de iväg ungefär halva tiden vi var där, de var i Italien på sem. Ska bli så härligt att umgås med dem igen, de är nära vänner och jag saknar ofta dem. Vi är bekväma med varandra och det är bara att släppa spärren om hur mitt uttal låter och prata på. Älskar deras maltesiska brytning så de kanske gillar min också? När Brian säger ”All right” då trivs jag, det är ett så typiskt uttryck för honom och för malteserna.

Jag försöker ha det bra i vardagen så länge, finns till hands för barnen, renoverar här hemma och jobbar på. Vi har det bra men tanken – vad gör jag här – kommer ofta och jag är ganska färdig med livet här. Det finns så mycket mer att göra. Jag kan och vill så mycket mer än livet här kan ge. Någon nöjd stagnerad tant är jag då inte, nej väldigt långt ifrån!

Harald planerar fortfarande att flytta och vi har köpt in lite små saker som han kan behöva då han står på egna ben. Smörgåsgrill, kapselmaskin och lite till köket till exempel. Stor skillnad på hur han och hans syster resonerar, Matilda tänker estetiskt, funderar på vilken stil hon ska ha, vilka färger osv. Harald tänker praktiskt och bara det finns att köpa i närheten till bra pris så är han nöjd. Det mesta av köksgerådet ska inte med oss då vi flyttar till Malta utan det kan M och H dela upp mellan sig. Vardagssakerna får de dela på och det med det lilla extra tar vi med.

Det senaste projektet att renovera här hemma är hallen på ovanvåningen. Jag kämpar på med att få ner den gamla strukturtapeten och lovar dyrt och heligt att aldrig sätta upp strukturtapeter mer! Den har suttit uppe i ca 20 år och har verkligen gjort sitt. Där ska upp tapeter som är vita med gråa blommor, betydligt fräschare än strukturtapet i pastelltoner.

Håller mig inne idag, ute är det kallt och mulet. Häromdagen kändes det som om våren var på väg, temperaturen steg och fåglarna kvittrade. I  äppelodlingen bredvid oss hördes det bekanta pysljudet som för mig är ett tydligt vårtecken – träden klipps och de har tryckluft till hjälp – men idag känns det som vinter igen.

En kompis som viker böcker som gjort denna till oss.

 

 

Att ta steget

Jag blev väldigt glad och smickrad häromdagen. Fick positiv feedback på bloggen och det gjorde min dag. Så tack <3

Malta kom närmare och vi fick sätta oss och ta ett rejält snack här hemma. Hur vår väg fram till flytten ska vara, kan någon av oss ta steget redan nu och hur ska vi eg göra med allt det praktiska?

Jag har alltid tänkt att min man skulle vara den som flyttade ner först och är den som ska vara kvar och ta hand om det praktiska här hemma. Men så behöver det inte alls vara, vi kan även vända på det. Där är för och nackdelar oavsett vilken av oss som gör vad och olika påfrestningar och utmaningar också.

Men att någon av oss tar steget redan nu fungerar inte, jag har funderat hit och dit och har haft och har tankar som verkligen spretat. Tanken om att vi läger ner alltihop och är nöjda med vi har och stannar har dock inte kommit upp. Givetvis ska vi till Malta men vi måste ta vårt ansvar som föräldrar och som vuxna, förhoppningsvis kloka personer. Harald vill flytta till nästa termin han vill inte ta studielån redan utan vill ha denna terminen hemma. Arve är inte alls förberedd och vi har inte diskuterat det praktiska med hans skolgång på Malta. Sofia distans eller Maltesisk primary school och om så privat eller statlig?Matilda behöver tid att känna in och tänka till vad hon vill och klarar av. Så……Till hösten är vi betydligt bättre rustade och förberedda, då är vi redo. Absolut.

Jag är redo nu, hade det bara varit jag så hade jag sökt mig till Malta nu och för länge sedan, men så är inte fallet. Har valt att skaffa barn och ta ansvar för dem och det är inget val jag någonsin ångrar, med föräldraskapet kommer förpliktelser. Att sätta andra framför sig själv och vara nöjd med det.

Att vi sedan kommer att rycka upp Arve, flytta ifrån våra äldre barn och släkt och vänner är tillräckligt hjärtslitande och utmanande. Men jag tror att framtiden på Malta har minst lika mycket att erbjuda Arve som livet i Sverige och de äldre barnen är flygfärdiga. De har inga förpliktelser mot oss och våra förpliktelser mot dem finns kvar men i annan form. Att vara närvarande, stöttande och kärleksfull behöver inte betyda att vi har en fysisk närhet längre.

Givetvis ska vi ändå ses ofta och jag tänker mig att då vi ses blir det innerligare än det blir om man har varandra runt hörnet. Vi vill ha massor av besök!

Så snart är vi redo allihop men några månader kvar att renovera, packa, planera och förbereda.

Tyvärr.

För hur kan man säga nej till detta här <3:

2012-07-31 20.10.00 2012-08-02 12.43.24

 

Fotona är tagna i Marsaxlokk.

God jul på er

Idag är det julafton, dagen julen firas i Sverige. Många andra länder firar imorgon istället, juldagen och för mig blir det också så. Ska nämligen strax köra och jobba! har 12 – 7 framför mig, ett rejält arbetspass, dock inte lika jobbigt som det ser ut. Jag har jour i natt och det innebär att jag sover på jobbet efter att den vakna natten och jag är klara med att få de boende gott i säng. Lite julkänsla blir det idag, det blir julmys på jobbet, julmat, tomte, KalleAnka – så för att jobba är det jättebra!

Resten av familjen ska till mina svärföräldrar idag och fira jul och imorgon ska vi till mina föräldrar. Barnen fick sina paket ifrån oss nu i fm för ikväll ska de ha julklappsleken och deras paket ska då inte ingå i det! Vi hade köpt få men dyrare saker, de är så stora nu så de vill inte ha en massa paket utan uppskattar hellre nåt rejält.

Harald har börjat få saker till han ska flytta, det var med blandade känslor jag köpte en kapselmaskin till honom. Men han är 20 nu och planerar att ställa sig i kö under våren till att få en lägenhet i staden där han studerar. Livets gång och så det ska vara att barnen växer upp och flyttar, men han kommer att bli först ut och jag har alltid haft svårt då barnen tar rejäla steg mot självständighet. Sluta amma, då de börjat hos dagmamma, börjat skolan, slutat på fritids, skaffat sig partners och nu börjar det bli dags för det allra största steget – lämna nästet.

Att jag samtidigt planerar för att flytta permanent till Malta och inte ens ha de två äldsta med mig rimmar kanske konstigt i någons öron. Men jag upplever det inte så, för då de flyttat ut och visat att de klarat det så är de redo att stå på egna ben. Visst kommer jag att hålla dem både nära och kära men inte kring benen på mig. Vi ska se ses ofta och pratas vid väldigt ofta OM jag får bestämma, men det får jag inte utan det ska vara på bådas villkor. Men jag är övertygad om att vi kommer att ha en bra och nära relation livet ut, jag har fina barn som jag är väldigt stolt över<3.

Att de två äldsta ska finnas fysiskt i min närhet är inte alls så viktigt som att vi står varandra känslomässigt nära, att de vet att jag finns där oavsett vad de ställt till med. De ska pröva sina vingar och känna sig fria att flytta varthän de vill och jag vet att de unnar mig och gubben det samma. Arve, ja han får minsann hänga med oss i många år till. 13 år är man ibland stor och ibland liten men han har flera år kvar innan han får pröva sina vingar. Ska bli spännande att se honom utvecklas, han är den av barnen som inte håller fast vid sina planer och mål. Han ändrar sig, tycker och tänker annorlunda och det är svårt att se vad det ska bli av honom som ung vuxen. Vilken personlighet han kommer att ha, vilka värderingar och mål – ja vad han vill med sitt liv.

Harald är saklig, klok och lugn. Matilda är rastlös, sprallig, praktisk och en känslomänniska. Arve är mitt emellan och ibland lite mer åt ena hållet och ibland åt andra och ibland allt av det på samma gång. Då de var yngre brukade jag förklara för dem att Harald tänker med hjärnan, Matilda med hjärtat och Arve med kroppen. Ungefär så är det fortfarande – det är så de tar in och bearbetar information, så deras kroppsspråk ser ut också.

Jag då? jo jag är en känslomänniska, har ett dåligt pokerface och gillat att ha det gott omkring mig. Uppskattar väldigt mycket då man är omtänksam till varandra, behöver inte vara något puttenuttande utan små enkla gester som visar att man bryr sig. Köper med sig bullar, sätter på tevatten då man vet att jag kommer, ser att jag är nyklippt – ja att man bjuder till lite. Behöver då inga ballonger och parader utan det där lilla i vardagen är guld värd, både hemma, på jobbet och då jag träffar släkt och vänner. Gillar att det är raka rör, ordning och reda och att alla tar sitt ansvar. Även om jag gillar ganska flummig musik (får jag höra, vet inte om jag håller med precis) så är jag långt ifrån en flummig person. Får ofta höra att jag är lugn och det stämmer säkert bra. Stressar jag upp mig syns det nog inte utan jag ger ett lugnt intryck, lugn, saklig och schysst. Pojkflicka i grund och botten som växt upp och slipats till.

Säkert kan de som känner mig väl berätta så mycket mer och bättre, passa på!

Hur skulle du beskriva mig?

I morse var inte Arve större än att han ville leta julklappar, något de har gjort alla julaftonsmorgnar sedan de kunnat gå. Man får då en lapp och sedan tar den en vidare till nästa o så nästa o så till sist så ligger paketen där:) Jag gjorde den väldigt enkel i år, blev överraskad och skrev bara dessa få lapparna men han och Matilda letade glatt. Harald höll sig utanför och nöjde sig med paketen…..

2015-12-24 12.37.32

GOD JUL

 

Nästa resa börjar ta form

Julledigheterna har inte ens börjat och redan har det kommit upp en lapp på jobbet om sommarsemester.

Inte dags att börja ansöka än, även om vi alltid är ute i god tid så är det lite för tidigt. Men det är dags att börja planera vilken man ska bilda par med, låt mig förklara så du inte får en alldeles felaktig bild av mitt jobb;)

Då vi tar sem så har vi två perioder, en tidig o en sen. Så ett par innebär att man då överlappar varandra, en tar tidig och en sen och året efter skiftar man oftast. Eftersom vi har ett nytt schema behöver vissa par bryta upp och hitta en ny partner, man ska inte vara par men någon man jobbar mycket med och speciellt inte samma helger.

Så här kul har vi på jobbet ibland.

Jag ska inte ta sem i sommar utan håller mig utanför parbildningen…..Min sem tar jag i höst istället och drar till Malta i September i några veckor. Blir det som vi tänkt oss blir det i ca 3 veckor. Vi har pratat med en annan familj att resa ner ihop, jag min man och vår yngste son , Arve. Att de sedan tar Arve med sig tillbaka efter en v och att gubben o jag stannar. Matilda och hennes pojkvän kommer ev ner en v och sedan har vi en v på tu man hand. (Arve skulle sedan bo hos släkt vi har i närheten,vi hade inte tänk att han skulle sköta sig själv eller bo med storebrorsan bara.)

Harald min äldste vill inte missa tid i skolan så han ska inte med och både M och A tyckte att två v blev för mycket tid från skolarbete och viktiga relationer så en v vardera hade passat dem betydligt bättre. Förhoppningsvis går planerna i lås, vi vill snart boka flyg och boende så det börjar bli dags för den andra familjen att bestämma sig. Vi planerar att byta boende och bo 1 v på vardera, om familjen B-H ska med så kan de välja vart vi ska inleda vistelsen.

Mina fina ungar då vi var på Malta – 12. Nu har Arve växt om syrran med nästan 2 dm!

Dessutom tänker K och jag vara aktiva med att träffa de kontakter vi har på ön och gärna skapa nya:), i Sept ska vi vara redo att söka oss till Malta för en permanent flytt. Huset ska vara färdig renoverat och redo att säljas för en rejäl slant, Harald har flyttat och Matilda är redo att stå på egna ben. Harald vill flytta till studentboende till hösten och har han bestämt sig – ja då är det så det blir – om det är praktiskt möjligt.Matilda har länge velat stå på egna ben och ta hand om ett eget hushåll. Hon vill ha det på sitt sätt nu inte på vårt här hemma utan äta mat hon bestämt, ha det möblerat, städat och planerat som hon tänkt sig. Känner så väl igen mig och förstår hennes känsla, flyttade själv som 17-åring och det har jag aldrig ångrat. Arve har det sisådär i skolan och med kompisar, det går väldigt upp och ner. Skolan han går på är för stor för honom och jag är övertygade om att han inte hade fått det sämre av att byta miljö helt. Så nu laddar vi och renoverar och planerar för September.

Läser du här och vill ses då så hör av dig! Skriv en rad här eller maila mig på

persson_gabriella@yahoo.se

Finns även på Facebook

https://www.facebook.com/gabriella.persson.79

Sitter här och längtar

Blev nyss alldeles tårögd, det blev en diskussion på Facebook- Föräldrar på Malta gruppen – om att ta med sig hund till Malta.

En tjej la ut ett youtube klipp ifrån en dogtrekking grupp hon är med i och jag kollade på det. Som jag saknar Malta<3. Jag kände hur jag satt här och klippte med ögonfransarna och bara kände som så många gånger förr att ”vad gör jag här”. Malta lockar och drar i mig och det är emellanåt stressande att känna så starkt att det är där jag vill vara men här jag antagligen behöver vara, ett tag till. Förhoppningsvis ett litet tag, eller ett tag som går fort och smidigt. Planerna och hoppet har jag definitivt kvar!

Det har varit lite tungt nu inför julen, alla mina julsaker som är betydelsefulla är nerpackade och det lilla jag hade kvar som skulle duga att ta fram men sedan skänka bort blev massakrerat av Simba då vi var på Malta. Han protesterade rejält över att matte var borta annars gör han aldrig något bus överhuvudtaget! Men då rök 3/4 av julsakerna, skohyllan, soffan blev nerkissad och lite annat fick också hamna på tippen…..Så nu inför denna julen hade jag bara någon duk, någon ljustak o något litet pynt. Min man var snäll o leta fram något från kartongerna men sedan var det stopp. Jag kan helt enkelt inte förmå mig att packa upp dem. Vill istället packa ner mer:) Så denna julen blir det lite mindre pyntat, inga glöggmuggar, ingen julservis och betydligt mindre pynt och gardiner. En världslig sak med det har ändå varit ett jobbigt beslut, känner både andras och mina förväntningar på att det ska vara pyntat och fint. Men då väl beslutet var tagit, att jag ska släppa förväntningarna och låta kartongerna vara – ja då blev det julefrid även hos mig.

Nästa år hoppas jag verkligen mina julsaker kan packar upp – på Malta<3

Men så länge en GOD JUL till er läsare och kommentera och fråga gärna, det kan vara er julklapp till mig

2015-12-16 17.46.06

Dagens små tankar o bildbomb – på mig!

Sitter i vardagsrummet med en god kopp te. Bara jag uppe och jag sitter här och myser med levande ljus på bordet och har min egen lilla tid. Ack så viktig för mig, det är ofta här jag laddar energi denna mörka ruggiga årstiden. Annars är värmen, solen och gemenskapen något som styrker mig allra lättast. Att sura och ha en dålig dag då vädret och vattnet är varmt är svårt, för att inte säga omöjligt.

Nu är jag ingen som brukar sura heller för den delen, jag är ganska rak, ja nog väldigt rak för att vara en kvinna i min ålder tror jag. Är nåt på tok eller jag vill reda ut något – ja då gör vi det och sedan går vidare. Eftersom jag inte har något pokerface överhuvudtaget är det bra att jag har denna personlighet, det syns på mig vad jag känner och tänker om man säger som så….

Se själva:

Lite irriterad

Standard pose, rakt upp och ner. Rätt trygg och lugn här.

Tja vad ska jag säga, vi är lika dåliga på att bli bra på foto allihopa. Här är min familj<3. Också en vanlig stil – huvudet på snedden o kisa. Inget smickrande! Mer obekväm, ler för jag måste inte för att jag gillar läget.

Som tv antenn. Gillar inte läget, ser lite sur ut.

Lycklig och ärligt leende. Här är jag nöjd, ja mer än det.

Förväntansfull.

Lite berusad.

Svettig.

Ja här har ni mig;)