Mellieha

dav

dav

2016-09-12 11.02.49.jpg

Vi tog en dagstripp till Mellieha, knökfull buss på vägen dit och gott om plats på vägen tillbaka och även om jag (såklart) föredrar att sitta hela vägen är det en intressant och positiv resa även med en fullknökad buss – för det sociala samspelet fungerar väldigt bra. Kommer en äldre person eller en mamma med barn reser sig folk och lämnar sin plats och finns det lediga platser visar man det till nypåstigande som står upp. Men bussarna är ofta inte konstruerade på bästa sätt även om det blir bättre sakta men säkert. Tror man köper in och rustar upp vagnparken efter hand men många bussar har bara en in och utgång vilket gör det väldigt osmidigt då man ska gå av – speciellt om bussen är knökfull och man ska baxa sig fram, ända fram.

Mellieha då, jo det var samma intryck och känsla som vid andra tillfällen. En bra strand men ganska tråkig för en sådan som mig som vill hoppa och upptäcka och se fiskar och andra vackra och intressanta saker. Här finns fiskar men sedan är det bara långgrunt och sand, dessutom är där båtar utanför som begränsar utrymmet ut mot Medelhavet. Men det är en bred fin sandstrand perfekt om man vill sola och bada och vill bada lugnt och trygg.

Jag vill gärna dit och äta någon gång, där är många restauranger som ser inbjudande ut och jag gillar atmosfären i staden. Där finns allt man behöver utan att man byggt sänder stadens kärna utan den ser och känns fortfarande genuin ut full av små prång. Att det sedan är ovanligt grönt och fräscht gör inte det sämre precis.

Men denna dagen blev det bad och snask sedan tog vi oss vidare. Jag provade snasket saltade gröna banan chips, inget jag kommer att köpa igen men det gick att äta. Lite segt och smaklöst, föredrar de vanliga bananchipsen. Men nu vet jag det och det är alltid kul att prova på lite för mig annorlunda smaker och kombinationer. Så länge ingen tvingar mig att äta upp dem bara, mat är ett känsligt ämne för mig. Traumatiska minnen från skolgången…..

Gabriella Persson

Kvinna, mamma, hustru, matte och kollega. Här skriver jag om hur vår planering inför flytten till Malta går samt lite glimtar ifrån vardagslivet. Mitt vardagsliv delar jag med min man, våra tre barn, hund och katter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *