03.04.15

bakom det energiska, glada och envisa, döljer sig en djup sorg, En sorg som jag förvarat längst inom mig, så att ingen ska komma åt den. För sån är jag! Jag har en hög personlig integritet, och folk som tror sig känna mig väl, vet mindre än de tror. . Jag har alltid släppt in folk i mitt liv, men den del jag delar med mig av,  är ytterst liten och jag behåller mycket för mig själv.

tur är det att jag har en syster som är min raka motsats i det avseendet. Det finns ingen omtänksammare än min syster. En människa som alltid står med armarna öppna, till vem som helst, hur som helst. För hon älskar alla, och alla älskar henne! Hon är fantastisk på det vise, men det finns stunder då jag har klandrat henne för hennes givmildhet som jag samtidigt ibland önskar att jag själv hade haft. Min syster, mitt livs ängel.

Men det finns saker i livet som kan ändra på en människas perspektiv att se på saker och ting, något som får människan att ändra synvinkel. Om det är till det bättre eller sämre, det vet jag faktiskt inte, men detta har hänt mig.

Min morfar, när jag ska skriva något här så försvinner alla ord och jag tappar förmågan att tänka klart! Det är precis så dessa åren har löpt förbi samtidigt som varje dag har varit en pina för oss alla.

När jag var liten så tänkte jag alltid att min morfar skulle bli 100 år, minst! För det var ju det man trodde när man var liten, alla blir 50 och då har man halva livet kvar, så är det bara! Ren matematik. Nu är det ju inte riktigt så livet ser ut, men innerst inne så har jag alltid sett min morfar som odödlig. Han är en envis kämpe som ingen kan besegra, och så har det varit. Tills nu.

Jag hoppades att sjukdomen endast var ett misstag bland alla prover, att det var något som skulle gå över, något som skulle läka, något som skulle försvinna. Men så var det inte. Istället så är det min morfar som kommer att försvinna. Att skriva dessa orden skär i mitt hjärta så mycket att det känns som att jag går sönder i tusen bitar. Det är en sanning som jag aldrig vill behöva höra, men som jag måste!

Jag har förstått att min morfar inte kommer att bli 100 år, jag har förstått att han inte kommer att finnas med oss länge till, och jag har förstått att han inte vill leva längre. Jag har accepterat vad som har hänt och vad som kommer att hända. Han är vårt allt och det han vill, det vill vi också!

Den här processen har fått mig att helt enkelt bli tvungen att öppna mitt hjärta och dela med mig av mina tankar, funderingar och även min sorg kring detta.

Jag försöker se saker på det viset att allt ont har med sig något gott. Och kanske så har denna hemska process gjort mig till en mer öppen person.

Älskade morfar, snart kommer jag hem till Melby! <3 

03.01.2015

även den starkaste orkar inte allt.

Från att ha haft en grym dag till att ha magkramper, näsblod, feber och känna sig helt utmattad. Det var min omvändning denna vecka. Det suger att ligga hemma och knappt orka gå upp ur sängen för att gå på toa. För några dagar sedan hade jag så mycket överskottsenergi att jag skulle kunna springa till Sverige, typ..  Men det är såhär min kropp säger ifrån när jag stressar för mycket, verkar det som. Eftersom att jag inte lyssnar eller känner av själv när jag tar ut mig så måste kroppen tillslut sätta stopp! Välbehövligt men irriterande att jag inte kan känna av när det börjar bli liiite för mycket jobb, fest eller allmänt pysslande som inte innehåller meningen ”ta det lugnt”

Jag bor ju med världens bästa och förstående roomie:sar som nästan väntade på att jag skulle bli utmattad, så som de har sett mig springa omkring dygnet runt.. Men de behandlar mig på bästa tänkbara sätt och det är så skönt att bo med några som inte dömer en efter ens svagheter. Alla har vi toppar och dalar i livet och just nu har jag hamnat i en liten svacka. Men med lite återhämtning så är jag back on track och ska då försöka tänka lite mer på mitt sätt att leva, det krävs en förändring.

Men det är ju så svårt att stanna upp och ta det lugnt när allt är som roligast. Varför måste det vara så? Och varför kan jag inte köra på halvfart hela tiden istället för att ösa 200% och sedan förvandlas till en svag och utmattad Hanna.

Nu ska jag fortsätta att reparera mig själv, hur man nu gör det.

 

HANNA

30.03.15

Godmorgon på er!

Jag har haft några sjukt hektiska dagar att jag knappt ha vetat vad det är för måndag, dag eller tid på dygnet. Men jag mår så himla bra här och även om jobbet stundvis är stressigt så trivs jag bättre än bäst!

I fredags blev det utgång med kollegorna efter att jag gått av mitt nattpass. Det blev lite för mycket alkohol så när jag vaknade på lördagen var jag sjukt sliten. Men det var 17-01 pass som gällde så det var bara att gilla läget. Det var sjukt mycket att göra och jag och timpan jobbade över en timma, plus att vi ställde om klockan. Så helt plötsligt var klockan 03.00.

Men under nattpasset så fick jag en så himla härlig kund som berättade hur nöjd han var med min service och att han tack vare det hade fått en mycket bättre uppfattning av oss som företag! Hur glad blir man inte av att få höra det? Och att han dessutom skrev ett gott ord om mig på en sida med casinoomdömen kändes så jävla amazing!

Vad gör jag nudå eftersom jag uppenbarligen har gott om tid för att skriva ett megalångt inlägg? Jo på min enda lediga dag så väljer jag att gå upp tidigt för att vara hos frissan kl 11.00 (bra när man slutar jobba 02.00 dagen innan, hehe)

Men jag har inte många lediga dagar så då fick det bli så. Nu sitter jag och blir ompysslad av en (förhoppningsvis) väldigt duktig grabb till frisör. Det blir äntligen blonda slingor på min kalufs! Jag tyckte det passade bra att gå till frisören nu. Och då blev det så. Sen om Malta är bra eller inte på hår, det är upp till bevis.

Imorgon är det jobb 17-01 (vilket jag jobbar typ hela april) men fan vad härligt med en saftig lön. Det är jag så värd!

Bilder på frillan kommer senare, om jag inte är så missnöjd så jag gråter. Då drar jag till minimarket och köper första bästa hårfärg, haha!

HANNA

 

 

24.03.15

Shit pommes vad vad mycket det har varit jobbet de senaste dagarna, Jag har inte ens kollat telefonen, så ber om ursäkt för sena svar på sms till er som skickat! haha.

Igår jobbade jag 08-17 och när jag vaknade så var jag SÅ trött. Trodde inte att jag skulle ta mig till jobbet, men självklart gjorde jag det och efter arbetsdagen så gick jag och träffade Sebastian. Köpte kattmat och matade kissarna (Alla på jobbet skrattar åt mig när jag pratar om Sebastian bara för att han är en katt) Men det är en speciell relation. Jag tror att den här katten medför lycka eller något. Jag får den känslan.

Efter att ha matat Sebastian så drog jag och Virre till en bar med utsikt över Spinola bay och drack vin/öl. Där satt vi och kollade på kvällstrafiken som fyllde gatorna och pratade om allt och inget. Riktigt bra avslut på en hektisk dag på jobbet!

Idag var det dagspass och jag var precis lika trött imorse. Jag har jobbat så mycket nattpass nu att min kropp inte vill ändra dygnsrytm riktigt. Men jag tog mig igenom denna dagen också och nu har jag en dags ledighet, ska bli riktigt skönt att få vila huvudet lite. Men samtidigt så inser jag hur mycket jag gillar mitt jobb. Jag märker att jag helt plötsligt tycker att det känns helt okej att jobba 6 dagar för att sedan ha 1 dags ledighet! Men att jag känner så är ett tecken på att rätt jobb inte ens behöver kännas så speciellt jobbigt, och Jag älskar den känslan!

Nu ska jag bara lägga mig i sängen och kolla på senaste avsnittet av Jordskott och sen ska jag börja läsa i min nya bok.

image image image image

 

HANNA

22.03.15

Vilken berg och-dalbana denna söndag har varit för mig!

Vaknade runt 12 och la mig direkt ute på balkongen och solade i några timmar med p3 från högtalarna. Sen blev det en sen pannkaks-frukost, supergott!

På eftermiddagen har jag pratat med min underbara familj, vad kul att se dem och skönt att få prata av sig. Samtidigt så går vi igenom en väldigt jobbig period i livet nu, hela familjen och släkten. Mina ögon blir tårfyllda så fort jag tänker på min underbara morfar och flera nätter drömmer jag om oss två. Det är en fruktansvärd sjukdom han har fått men han är en kämpe som kämpar in i det sista, och nu är det nära. Vilket gör mig oerhört ledsen med samtidigt så lättad. Jag tror folk måste uppleva detta själva för att förstå hur man känner i en sån här situation.

Detta har varit en väldigt känslomässig dag för mig, men absolut inte på något negativt sätt. Jag tror det är bra att jag då och då får gråta ut, det får mig att bearbeta min sorg väldigt mycket. Samtidigt så får jag dessa dumma skuldkänslor om att jag inte befinner mig på plats och att jag har lagt detta ”åt sidan” men jag vet att morfar vill att jag ska göra vad jag känner att jag vill göra i livet, och därför så har jag bestämt mig för att denna tidpunkten i mitt liv inte är någon undanflykt från problemet, utan en tillfällighet och en milstolpe i mitt liv som jag är väldigt glad att din morfar hann se. Morfar om du läser detta! Du är bäst och jag älskar dig vet du!  <3

Nu har jag precis duschat och snart ska vi laga köttbullar, potatis och brunsås, Mums! Sedan blir det att kolla film med Rebecka och Garry. Men jag ska försöka att komma i säng tidigt eftersom att jag jobbar dag imorgon, vilket innebär uppstigning runt 06.00, vill inte tänka på hur trött jag kommer att vara!

image

 

HANNA

20.03.15

Redan fredag idag, shit vad fort tiden gå. Inte så konstigt dock eftersom jag festade i tisdags vilket gav mig helg-feeling redan då. Och så är det helt plötsligt helg imorgon. Men för mig är det jobb som gäller fredag och lördag 17-01, men det gör mig ingenting, cash is king, hehe!

Det är redan mitten av mars och om ungefär en månad så kommer farmor och farfar hit och hälsar på, ska bli så kul med lite besök från Sverige. Jag har försökt att byta ut lite dagar, så att vi ska få så mycket tid som möjligt ihop! Det är skönt att de valde ett hotell som ligger 400meter ifrån min lägenhet, då kan jag komma förbi innan och efter jobbet.

Hade förväntat mig sol idag, men det är bara soldis. Hade varit så skönt att få ligga ute på balkogen och sola, men det kommer fler dagar.

Men nu kom Rebecka och Garry och sa att vi ska dra till mint och fika, så himla mysigt och bra initiativ av dem!

En av de bästa sakerna med Malta är att jag har så nära till NYX och body shop, som för övrigt är sjukt billigt här.

image

– Concealer och eye shadow base- kostar typ 8 euro styck och är sjukt grymma! Concealern är näästan lika vass som make up stores, och eye shadow base;en är superdryg och perfekt att använda som highliter också.

image

-Denna Face minst:en borde alla tjejer (och killar) ha! Den piggar upp ansiktet och förlänger hållbarheten av sminket. Det bästa är ändå att den luktar gudomligt och är en riktig fuktbooster för ansiktet. Denna har jag alltid nära till hands när jag är bakis, eftersom jag alltid känner mig så varm i ansiktet dagen efter så är det så skönt med en svalkande dusch med doft av ros i face;et då och då, haha! (Att åtetfukta är behövligt dagen efter att man har druckit alkohol eftersom att det torkar ut kroppen, och där med även hyn)

HANNA

 

19.03.15

Har precis kommit hem från jobbet och ska strax sova.

I tisdags så var det st patricks day, vilket givetvis firades, fast egentligen så firade vi nog mer att jag och Rebecka har bott på Malta i 6 månader. Vi lagade potatisgratäng, kött, sallad, tzatsiki och vitlöksbröd till middag! (om jag var tvungen att äta något varje dag resten av mitt liv, så är det kött! Finns inget bättre)

Runt 01.00 så drog vi till Paceville där vi beställde in massa goda drinkar, och körde shotrace.. Sedan vinglade vi omkring mellan lite olika nattklubbar.

Jag hamnade i VIP;en, fick en sur drink som jag önskade, och fick höra ”you look like white chocolate” Att se ut som choklad borde ju vara positivt, men white chocolate? så jävla blek är jag väl ändå inte? Milk choocolate hade känts bättre, anyways. Så lämnade jag de artiga men inte allt för roliga grabbarna i VIP;en och letade rätt på Rebecka och Garry!

Sedan köpte vi pizza slice, hoppade in i taxi och drog hem. Väl hemma åt jag och Rebecka upp resterna från kvällens efterrätt och sedan slocknade jag ganska kort där efter.

image

HANNA

16.03.15

Tjabba tjena hallå.

Måndag och jag går in på dag nr 6 av min jobb vecka. Sedan är det 1 dag ledigt följt av 4 dagars jobb igen. Det är rätt mycket jobb nu, men det gör mig ingenting, jag trivs bra på jobbet och när jag jobbar natt så känns det som att jag är ledig eftersom att jag inte börjar förrän kl 17.00. Jag kommer hem runt 01.30 och vaknar runt 10.00 så då har jag typ hela dagen fri, grymt!

Idag ska jag göra refill på mina naglar vid 14.00 och efter det drar jag direkt till jobbet. (ja det tar ca 2,5 timmar) och ja det är värt det! Hehe.

Imorgon ska jag träffa Emma en sväng och sen på kvällen blir det utgång. Dock blir det ganska lugnt eftersom att jag jobbar natt dagen efter.

Det är sjukt mycket tankar i mitt huvud just nu, och jag tänker väldigt mycket på framtiden. Jag har fått upp ögonen för andra länder som jag känner att jag bara ”måste” flytta till. Jag sitter och letar information dagligen och har till och med börjat planera datum osv. Men jag inser också att jag måste vara på vart jag befinner mig just nu! Det är bra att sikta framåt, men i lagom takt.

När jag kikar runt efter information som- städer man vill bosätta sig i, jobb, löner, osv. Så blir jag genast lite rädd och tänker ”shit, jag vågar nog inte åka dit utan att veta vart jag ska bo, eller vad jag ska jobba med”

Vilket var precis vad jag gjorde när jag flyttade till Malta, och det kan vara ett av de bästa besluten jag tagit i mitt liv. Jag har ju bevis på att jag klarar av att leva i ett främmande land, vad är det jag är rädd för? Kanske att misslyckas, för att jag inte ska trivas, eller för att jag inte kommer att våga? Jag vet inte varför jag känner så, men det är så dumt att jag blir irriterad på mig själv!

Klarar jag av att flytta en gång, då klarar jag det igen, igen och igen.

-

Don´t just dream, make it happen.

 

HANNA

15.03.15

Klockan är strax 02.00 och jag har precis bäddat ner mig i sängen efter en kväll på jobbet med mina härliga kollegor Hanna och Viktor.

Vi hade en relativt lugn kväll och följde Melodifestivalen under kvällens gång! Kan inte annat än älska mitt jobb i stunder som dessa då kan kan kombinera jobb med ”lördagsmys” med skön musik, lite tv tittande (när tid över finns) och lite deep talk!

Efter jobbet så ringde jag min minibus-gubbe som sedan plockade upp mig och körde hem mig. Han är verkligen den BÄSTA minibus-snubben av dem alla! Han gav till och med tilbaka min växel fast att jag sa att han kunde behålla den. Raring! Förra lördagen råkade jag begå misstaget och åka med en annan minibus… Det slutade med att jag fick åka hela vägen till Qawra och Gzira för att idioten som körde glömde bort att jag skulle till Sliema..Shit vad arg jag blev på honom alltså! Hoppade in först i bussen, fick gå av sist, och bodde närmast startstationen..Såå jag kommer hädan efter alltid åka med den andra gubben som kör raka vägen hem till min lägenhetsdörr, istället för att säga ”only main stops”, och som inte saktar in vid varje busshållsplats för att fiska fler kunder som de andra gör.

Nu ska jag sova. Imorgon (eller idag blir det ju) är det jobb 17-01 igen. Om jag orkar så ska jag försöka ta mig ut på en springtur som jag gjorde innan jobbet idag/igår. Jag tog mig ut på en springtur på 5 km kl 12 på dagen, i Malta.. Inte det smartaste beslutet. Svetten rann och jag var röd i ansiktet typ 2 timmar efter, haha!

Förresten så har jag för första gången solat på balkongen, i bikini! Såå nu börjar äntligen värmen komma, och jag blir så full av energi av att veta att sommaren snart är här!

image

– glad Hanna på g till jobb.

HANNA