Extra fredag

Idag är det röd dag här på Malta, därför har jag varit ledig. Som en extra fredag! Underbart. Jag, Liza, Camilla och José gick till ett veganskt ställe idag för lunch, The grassy hopper i Gzira. Åh vilken god mat! Dit kommer jag gå fler gånger. Efter det stannade vi för en drink i Sliema innan jag, Camilla och José trängde oss in på bussen tillsammans med tusen andra. Väldigt mysig dag!

St Patricks day har passerat dessutom och oj, vad de firade här i Spinola Bay. Jag tog mig knappt hem efter jobbet. Det var en stor folksamling på gatan jag måste passera för att komma hem. Men jag tog ett djupt andetag, tog mig äntligen igenom på andra sidan och kom naturligtvis på; jag har inget toalettpapper hemma. Det var ju därför jag skulle handla på vägen hem. Så tillbaka genom folkmassan med glada, öldrickande människor med gröna hattar, in på Scotts och sedan återigen igenom folkmassan. Till slut kom jag hem i alla fall!

I tisdags fick jag också det glädjande och alldeles ljuvliga beskedet att min finaste, finaste Elin fått en liten bebis. På sin födelsedag! Lyckan är total och jag har fått henne att lova att hon ska visa lilla Elsa massa bilder på mig, så hon vet vem jag är 😉

Folkmassan på St Patrick's day. Såklart precis där jag måste upp ;-)

Folkmassan på St Patrick’s day. Såklart precis där jag måste upp 😉

Supergoda maten på The grassy hopper i Gzira! Wrap med blomkål, avokado och mandel.

Supergoda maten på The grassy hopper i Gzira! Wrap med bland annat blomkål, avokado och mandel.

Varje morgon strax innan 8 är denna kisse och en annan vana vid att bli serverade frukost av den snälla damen som bor i huset. Och varenda morgon vid samma tid ställer de sig på baktassarna och kikar in. Så gulligt!

Varje morgon strax innan 8 är denna kisse och en annan vana vid att bli serverade frukost av den snälla damen som bor i huset. Och varenda morgon vid samma tid ställer de sig på baktassarna och kikar in. Så gulligt!

Långlunch

Igår var en ljuvlig dag och på min balkong blir det väldigt tryckande värme. Vid några tillfällen gick jag till och med in för att det blev för varmt. Kan gissa att det blir sjukt varmt där på sommaren. Har fått lite färg vilket är trevligt. Lite begynnande bonnabränna på benen dessutom på grund av mina leggings. Inte så snyggt! Inte sola med leggings igen helt enkelt.

Igår träffade jag också härliga Camilla på en lunch på Cuba här i Spinola. Det blev en riktig långlunch som varade fram till klockan var strax innan 23. Så kan det gå 😉 Idag är jag alltså inte superpigg. På torsdag är det röd dag här på Malta så vi har planerat att göra Paceville på onsdag, vilket vi förmodligen inte kommer vara ensamma om 😉

Cubas uteservering igår kväll

Cubas uteservering igår kväll

Färjan till Valletta

Under soliga dagar känns det som det är en annan typ av värme som drar in över ön. Så himla skönt! Idag skiner solen på balkongen och det är bara ljuvligt.

Förra helgen åkte jag och två kompisar med färjan över till Valletta. Det var så himla mysigt! Får bli färjan framöver istället för bussen. Det är samma pris som bussen och tar ungefär 5 minuter.

Den här helgen tycker jag mest går i trötthetens tecken. Jag njuter av att inte behöva göra mer än att sitta på balkongen. Jag är nog så inne i att gå upp klockan 6.15 om vardagarna så på helgerna spelar det ingen roll när jag går och lägger mig, jag vaknar ändå vid 7 och är klarvaken. Lyckligtvis kommer solen till balkongen kl 7 😉 Även på vardagarna dricker jag mitt morgonkaffe på balkongen (när det är sol…) Det är nog den bästa stunden på hela dagen 🙂

Fina Sara har bokat flygbiljetter hit och kommer i slutet på månaden och fina Elin har bokat biljetter till början på maj. Vad roligt det ska bli!

Från färjan:)

Från färjan:)

Camilla och jag tog lunch på taket i veckan. Herregud så mysigt!

Camilla och jag tog lunch på taket i veckan. Herregud så mysigt!

Underbara sol

Imorse vaknade jag och kikade genom springan mellan sovrummet och vardagsrummet för att kolla om det var sol. När det är molnigt brukar jag inte ha bråttom upp, men mornar som dessa när solen visar sig från sin bästa sida brukar jag vara väldigt snabb upp. På med kaffet och ut snabbt på balkongen 🙂 Tyvärr stannade den inte så länge idag. Igår morse var första gången som jag kände att det var lite för varmt med min jacka på väg till jobbet. Måste vara ett tecken att varmare väder är på g 🙂

I torsdags hade vi en väldigt trevlig after work med jobbet. God mat och öl på Dubliner. Igår kväll tog jag och Camilla en härlig after work i Paceville. Påfyllning med massa positiv energi 🙂

Idag var det dags att betala hyran och med den också se hur hög räkningen på el och vatten skulle bli. El och vatten är väldigt dyrt här. Jag hade förberett mig på 50-70 euro och mycket riktigt landade räkningen på 55 euro. Och då har jag såklart snålat väldigt mycket på både el och vatten eftersom jag vet att det är dyrt. Jag har aldrig lampor tända, bara när det är direkt nödvändigt för att se. Jag tänker på att laga mat som inte kräver så lång tid i ugn eller på spis. Jag har ingen uppvärmning av lägenheten. Därför märks det vad dyrt det är om man tänker att 55 euro blir räkningen trots att jag snålar in på allt, hela tiden.

Underbar förmiddagssol :)

Underbar förmiddagssol 🙂

Bästa bästa sättet att spendera en ledig lördag.

Bästa bästa sättet att spendera en ledig lördag.

Och slutligtvis denna bild! Precis så ;-)

Och slutligtvis denna bild! Precis så 😉

Plus och minus med Malta

Känner mig både lite sentimental och rastlös vilket förmodligen har att göra med att jag legat hemma i några dagar. Imorgon ska jag jobba igen och jag tror att det kommer göra mig gott med lite socialt umgänge! Så mycket har inte jag och min italienska granne att prata om, även om han nog tror jag. Han frågade hur jag mådde häromdagen och jag berättade att jag är sjuk och har ont i magen. ”You need to drink water with lemon and onion. I always do when I am sick. It’s good for you!” Det har jag aldrig hört om, men det kan väl vara värt att lägga på minnet, vad vet jag 😉

Jag har pratat en del med vänner hemma i Sverige. Jag saknar så mycket! När jag tänker på dom eller facetimar med dom så känns det verkligen att jag är långt borta. Igår firade jag ju faktiskt en månad på Malta. Jag förstår inte hur en månad kan gå så fort! Den bara svischade förbi!

Men visst kan jag få hemlängtan ändå när jag tänker på vissa saker, till exempel:

1. Mina fina vänner och min fina familj! Önskar att de var här med mig. Framförallt känns det jobbigt att en väldigt nära vän har något stort och fint som väntar om en månad, och jag kommer inte vara där med henne. Det plågar mig.

2. Studierna. Inte för att de är kvar i Sverige, men jag får ändå så varma känslor av att tänka på hela studietiden. Jag saknar det.

3. Ica Maxi. Haha, jag vet hur knäppt det låter men på Malta finns inga särskilt stora mataffärer. Jag som älskar att laga mat och även att handla den kan verkligen sakna en stor mataffär. Med struktur.

4. Kranvatten och Gevalia.

5. Bäddmadrass!!

Men så finns det ju sakar här på Malta som väger upp, till exempel:

1. Min fantastiska lägenhet som jag är så tacksam att jag fick.

2. Klimatet. En maltesisk vinter är såklart väldigt varm i jämförelse med Sverige.

3. Stämningen. Är malteser någonsin stressade? (På gott och ont…manana manana oavsett vad det gäller)

4. Havet. Det är en fröjd att gå längs havet till och från jobbet!

5. Maten. Då tänker jag på frukt och grönsaker, jag upplever att de smakar mer här.

Och på balkongen börjar det dofta sommar :-)

Och på balkongen börjar det dofta sommar 🙂

 

 

Wordfeud och film

Min rastlösa själ blir tokig av att ligga här hemma i soffan. Jag ser fram emot att komma igång som vanligt igen. Det märks att kroppen är nedsatt, en promenad ner till Scotts ger en puls på 180. Och jag har fått ett litet liggsår på örat av allt vilande, ha ha. Men jag vet ju att det är nyckeln för att bli helt bra, att vila. Jag hoppas i alla fall att jag slipper vara med om något sånt här igen. Hua.

Jag underhåller mig själv så gott det går med Facebook och filmer. Och jag har en syster som också fått en långdragen influensa så vi ligger hemma i varsin lägenhet och spelar wordfeud med varandra.

Tacksamhet

Den här ”klara sig själv”-mentaliteten är inte alltid till min fördel. Så efter att fina Stephanie varit här med blommor, tidningar och massa positiv energi är jag så tacksam. Tänk vad lite härligt sällskap kan göra. Det är mycket lättare att vara sjuk nu.

Igår beställde jag home delivery via Greens Supermarket. De tog inte någon utkörningsavgift och det var som vilken mataffär som helst, till och med lite billigare. Hallå, hur smart? Jag älskar service. Det tog två timmar innan leverans, vilket är helt rimligt. Jag uppfattade det som att det hade gått fortare om det inte vore för att mataffären hade försökt nå mig utan att lyckas. De ville nämligen dubbelkolla med mig, eftersom jag hade klickat i en vara som det var kampanj på (det visste inte ens jag), och kampanjen precis hade gått ut. De ville alltså kolla om jag fortfarande villa köpa varan nu när den var en krona dyrare (ja, det var något sånt fjantigt, eller om det var två spänn). ”Oh no, i can’t afford that, I am sorry, I will have to put that away”. Haha 😉 Jag har ingen vidare aptit så jag försöker få ner lite yoghurt och müsli åtminstone. Lugn kväll i soffan och jag ska samla ny energi och kraft så jag snart blir mitt vanliga jag igen.

Så otroligt fint <3

Så otroligt fint <3

Lådan från Greens. Pizza, yoghurt, vatten och grönsaker - alla förutsättning för att bli frisk alltså ;-)

Lådan från Greens. Pizza, yoghurt, vatten och grönsaker (bland annat) – alla förutsättningar för att bli frisk alltså 😉

Orkeslös

Jag är helt orkeslös och har sjukt ont i magen. Samlade kraft innan för att gå till apoteket och hämta ut receptet. Skulle ju inte vara några problem, det står att det ska vara öppet söndagar 9-12. Om det var öppet? Nej, det var det såklart inte. Alltså det här landet…

Jag fick fortsätta gå till Ballutta där jag frågade en person var närmsta öppna apotek ligger. I Sliema visade det sig. Och mina krafter räcker absolut inte till att sätta mig på bussen till Sliema, så jag fick vända hem igen. Fick med mig lite glass hem, alltid något.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att bli bättre. Den värsta smärtan borde lägga sig snart, jag hoppas verkligen det. Men just nu känns det som att det går åt fel håll, att jag liksom har mer ont än när jag var på sjukhuset. Men det ska mycket till innan jag sätter mig i det där väntrummet igen, fy.

Akuten på Mater Dei

Jag har gått och blivit riktig risig. Det började i onsdags med magont. Innerst inne visste jag nog hela tiden att det inte skulle hjälpa att sopa det problemet under mattan, eftersom jag ofta får ont i magen när jag ska bli sjuk. Natten till fredag fick jag ingen sömn på grund av magontet och jag blev tröttare och tröttare och väldigt yr. Jag tog mig knappt fram till jobbet och sedan satt jag framför skärmen och kände mig helt väck. Så till slut fick jag ta tag i mig själv, gå hem från jobbet och åka till akuten på Mater Dei (det offentliga sjukhuset här).

Med mitt social security number har jag rätt till vård här under samma förutsättningar som malteser. Men de ville inte ha mitt social security number, de ville istället ha mitt europeiska sjukförsäkringskort och fakturera Sverige. Såklart 😉

Varsågod Sverige. Tycker gott dom kan pröjsa. Jag har ju en rätt extrem sjukhusfobi. Den uppstod efter en felbehandling på lasarettet i Växjö. Efter det är sjukhusmiljö starkt förknippat med ångest för mig. Jag fick vänta några timmar innan jag fick träffa läkare. Det var väldigt mycket folk där. Faktum är att mina magsmärtor blev värre och värre och till slut bröt jag ihop, gömde mig och grät många tårar. En väldigt snäll patient hittade mig och sa till personalen, och då fick jag komma in direkt. Jag fick direkt panodil mot smärtan men det hjälpte såklart inte, varför jag istället fick många doser morfin under kvällen/natten. Hög som ett hus och ett tag låg jag bara och skrattade rakt ut. ”My face feels so heavy”. ”Yes, it is because of the morphine”.

Skillnaden från vården i Sverige var rätt stor. Det var ständigt läkare närvarande och allt jobb som sjuksköterskorna gör i Sverige gjorde här läkarna. I Sverige får man vara tacksam om man får 15 minuter med en läkare, men här lämnade de aldrig salen. Det kändes tryggt och alla läkare var så proffsiga. Unga dessutom, de såg ut att vara vid 30-strecket.

Det var såklart bekymmer med att sticka mig i armen eftersom mina kärl sitter så djupt och det tog 45 minuter av grävande innan den satt. Just där och då, och detta låter såklart helknäppt, kändes det skönt att armarna och händerna ömmade och sved, eftersom det tog uppmärksamheten från smärtan i magen.

Jag fick genomgå många undersökningar vilka alla var ok. Läkaren fastslog till sist att det rör sig om något slags virus och skrev ut smärtstillande. Detta har jag varit med om två gånger tidigare, varför jag hela tiden visste vilka undersökningar jag skulle få göra och hade lite svårt att låta läkaren göra sitt jobb. ”You need to check my ESR”. ”Yes Stephanie, I will do that, you need to let me do my job”. Haha.

Efter 12 timmar på akuten fick jag åka hem med överenskommelsen att komma in fort om smärtan eskalerar, alternativt söka upp den specifika läkaren på akuten. Han gav mig sina arbetstider. En annan läkare försökte pigga upp mig, kom in och sa ”Jag kan lite svenska” och sen försökte han prata svenska med mig men jag förstod ingenting.

Jag är tacksam över att vara hemma, samtidigt som jag känner mig väldigt dålig. Jag kommer köra på totalvila de närmsta dagarna och jag hoppas verkligen att jag slipper fler sjukhusbesök. Även om jag är imponerad av vården, fick jag ett väldigt dåligt bemötande av en sjuksköterska och vi grälade rätt duktigt. Det gjorde ju inte min sjukhusfobi bättre precis, det är ju precis det som min rädsla grundar sig i; att inte bli lyssnad på.

Soffläge är det enda jag orkar. Samtidigt måste jag öva på att faktiskt vila. Jag anstränger mig gärna för att komma upp och fixa, men mår sämre efteråt. Därför ska jag försöka stanna i soffan och bara vara.

Att en sån liten nål kan göra en så stenad.

Att en sån liten nål kan göra en så stenad.

Jag bjuder på denna. Man kan inte alltid vara ddg ;-)

Jag bjuder på denna. Man kan inte alltid vara ddg 😉

 

 

Kyligt

Det är kyligt här nu. Hörde av en kollega att en svensk tjej som bott här i 7 sagt att detta är den kallaste vintern någonsin. Men allt är ju relativt, det är såklart inte kallt i svenska mått. Man vänjer sig fort vid ett nytt klimat.

Igår hade jag en supertrevlig after work med en kollega. Haft en väldigt busy dag på jobbet så ikväll blir det bara serier i soffan. Testar lite nytt till middag, det blir potatis- och sötpotatisstomp med getost, vegetarisk biff och rostade paprikor. Härligt med mycket färg på tallriken 🙂

Utsikten från balkongen på jobbet!

Utsikten från balkongen på jobbet!

Det är ett rent nöje att promenera till och från jobbet :-)

Det är ett rent nöje att promenera till och från jobbet 🙂