Vecka 27

Idag går jag in i vecka 27 och det är nu mindre än 100 dagar kvar till beräknad förlossning. Jag kan inte riktigt fatta att tiden har gått så fort. För bara några veckor sedan var min mage fortfarande ganska liten. Nu syns den verkligen hur jag än klär mig och man kan till och med se hur lillen rör sig därinne när han är vaken. Det är ganska häftigt!

Såhär såg min mage ut precis i början av graviditeten.

IMG_1868Nu ser jag ut såhär! Magen syns förstås lite mindre när man har svart på sig, men den går inte att dölja längre 🙂

IMG_1255

Till alla er som väntat ;)

Hej på er!

Det är väl på tiden att jag uppdaterar lite här igen. Har fått lite klagomål från nära och kära så här kommer ett inlägg till er 🙂

Har haft full rulle på sistone. Det är mycket på jobbet och mycket som måste förberedas inför lillens ankomst. Men lite semester har jag hunnit med också. Hade min fina mamma och Minna K på besök ett par dagar förra veckan så vi har bland annat besökt Mdina och hälsat på kusin Minna i St Julians. Vi har också varit och ätit i Valletta Waterfront. Älskar det stället, så himla mysigt där! Mamma var dessutom med mig på mitt första besök på sjukhuset (jag har ju gått till en privatläkare innan).

På sjukhuset var det massor som skulle göras, hade inte alls förväntat mig att det skulle ta så lång tid som det tog. Först fick jag träffa en barnmorska som frågade lite om mig, min relation, min hälsa osv. Sen mätte och vägde hon mig innan jag fick gå ut i väntrummet igen. Därefter fick jag träffa en annan barnmorska/sköterska som tog mitt blodtryck och lyssnade på mina lungor och mitt hjärta. Allt var riktigt bra sa hon! Därefter fick jag vänta igen innan jag fick träffa läkaren. Vi pratade lite om mina kommande besök och bestämde att jag ska gå på dem i Paola istället eftersom det ligger närmare Marsaskala. Därefter fick jag gå till receptionen för att boka mitt besök till Paola, sedan blev det en lång väntan på att få ta blodprov. Det tog omkring fyra timmar totalt.

Lillen växer så det knakar och jag längtar verkligen till nästa ultraljud då jag får se honom igen 🙂 Går snart in i sjätte månaden och jag kan inte förstå att tiden har gått så himla fort. Snart är han här! Redan nu är han en riktigt aktiv liten kille. Han är oftast vaken på nätterna, precis som far sin. Det är så häftigt att känna honom röra sig där inne, det är liksom då jag verkligen förstår att det faktiskt växer ett litet liv i mig. Annars mår jag ungefär som vanligt. Lite mer humörsvängningar bara, enligt Clive haha.

Här kommer lite bilder från när mamma och Minna var här!

IMG_1225 IMG_1256 - Copy IMG_1453 IMG_2823 - Copy IMG_2830 - Copy IMG_1461 IMG_1472 IMG_1500 IMG_1513 IMG_1547